Jag är ju så jävla omöjlig!

Har varit hemma hos några kompisar och spelat spel. Jätte trevligt, skitkul och ganska så utmanande i kategorin strategiskt tänkande. MEN...vi brukar alltid ha med oss något att tugga på, vilket jag gjorde en ansträngning för att inte göra den här gången. Jag tuggar och tuggar, tills det är slut...*suck*
I dag hade någon med sig ett par rejäla Marabou 200g.s chokladkakor...! *mums* Jag tror att jag satte i mig en HEL själv! Först höll jag räkningen för att avskräcka mig själv över hur mycket jag åt, men efter ett tag....*suck*

 Snart (eller egentligen är det nog redan för sent...)börjar det kännas som om jag verkligen skiter i hela utmaningen, att jag var så superglad i december, när jag gått ner nio kilo, att jag mådde illa när jag räknade på hur mycket jag gått upp under våren... Jäkla skit, är allt jag säger...! Gnäller gör jag dessutom, är det inte patetiskt?

Ola Lauritzon, räknade du med den mänskliga faktorn när du grundade GI-dieten? Please, tell me!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0