Lilla Spöket

En av de bästa Bondfilmerna - någonsin! Daniel Craigs James Bond är råare och brutalare genomsnittsBond. Inte lika kvick och snitsig. Bond slåss ordentligt, blöder, får ärr, mår pissigt. Han har dessutom en betydligt mer emotionell sida, han tröstar, han känner känslor (kärlek, smärta, vrede) - han vinner och förlorar. Jag erkänner att jag till och med fick en klump i halsen och det sved i ögonen vid ett tillfälle! Specialeffekterna och alla coola prylar har krympts ned till ett minimum och kvar finns en oerhört realistisk film, som mer koncentrerar sig på snygga stunts som häftig effekt. Men den tjusige Bond, som kliver ur sin våtdräkt i smoking finns fortfarande kvar, men bara inte riktigt på samma sätt...

Men det där med att det skulle vara ett problem att Bond är blond... Okej, jag erkänner, första ansiktsbilden på Craig fick mig att hoppa till, det brukar ju vara en välfriserad mörk hårman där och just i den sekunden så saknade jag det mörka svallet.... Men, tro mig, det gick över! Daniel Craig är en så oerhört bra skådespelare, som ger Bond oerhört fler djup än den vanliga, släta figuren med gentlemannaleendet som aldrig visar känslor. Här finns hela registret!

När det kommer till Bondbrudar så har även det krympts ner till ett 'minimum'. Eva Green är kanon i sin roll som kritisk revisor! Inte alls bara en brud som består av tits and ass och som piper för minsta lilla! Hon är arg och iskall, men samtidigt emotionell. Heelt perfekt!

Så mitt slutbetyg är oerhört högt, det är en bra film med så mycket mer djup än vad jag någonsin hade vågat hoppas på! Rekomenderas varmt!