Så fruktansvärt trött!

Just nu är jag bara så fruktansvärt trött. Ni vet, då där trött att om jag skulle välta ett fat så skulle jag brista ut i en störtflod av tårar. Det blev en helnatt i natt igen och jag råkade ut för något osm jag inte råkat ut för på länge - jag kroknade av trötthet och lämnade in ett manus som är så pinsamt dåligt och med såpass stora luckor att jag rodnar bara jag tänker på det. Jag kommer att få skämmas ögonen ur mig på nästa möte med min handledare - det här manuset är i det skick det borde ha varit för tre veckor sedan.... Gud, det kommer att bli sååå pinsamt!

Något annat som gör att min hopplöshet känns ännu större är det faktum att jag mailade min bror om råd när det gäller min uppsats. Jag frågade vad som är det viktigaste när man söker jobb - att examen är tagen i tid utan spets eller lite senare med spets. Jag var så trött och pressad när jag skrev det att jag inte riktigt kan ha tänkt riktigt klart.
Min bror är nämligen en högt uppsatt chef på ett av Sveriges största företag och är vad man brukar kalla för "hungrig". Han är ambitiös, fokuserad, samt, begåvad och offrar i princip allt för sitt jobb. Dessutom tillräkcligt slipad för att kunna göra smarta val och rätt avvägningar i rätt tillfällen. Det går bra för honom, för han är en jävel på det han gör och som sagt, han är stenhård. Folk gillar honom, för han är väldigt rak och ärlig. Det vet jag och det borde jag har tänkt på när jag mailade honom.

Han svar löd tydligt; det viktigaste är att överhuvudtaget ha en examen, i princip lika viktigt är det att den är tagen i tid OCH med spets. Han rekomenderade mig att låsa in mig på mitt rum och ta mig i kragen och fixa det, svårare än så är det ju inte....

Det minskade ju inte riktigt min ångest, men jag får skylla mig själv som var dum att fråga. Jag borde ju ha vetat vad han skulle svara...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0