Tank,

...snart ar jag pa vag! Kan knappt tro det, det kanns bade underbart och skrammande!  Laskigt ocksa. Far med jamna mellanrum emotionella overflows och blir stirrig, men de ar korta och det gar over. Maste intala mig sjalv att jag alltid kan aka tillbaka, nar tillfalle ges. Bara for att jag aker nu sa betyder inte det att jag inte kan komma tillbaka. Eller hur?

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0