Personalfest!
Det är faktiskt något som brukar framkalla det värsta/det bästa hos väldigt många människor. Själv brukar jag försöka att ta det så lungt som möjligt - min chef sitter ju inom hörhåll och det är otroligt dumt att börja sluddra och dra fram sina mest patetiska sidor. Inte för att jag brukar göra det (alltför ofta) när jag festar, men ändå. Onödigt att ens komma i närheten! Men visst, en hel del vin blir det nog i alla fall, men lungt och försiktigt....Personalfesterna på det här jobbet brukar dessutom vara mycket städade tillställningar. Inte tråkigt, en del prat och skratt, men inget 'klackarna-i-taket'-festande. Lungt och sansat.
Känner att jag har lagom förväntningar (mest på maten, om jag är helt ärlig, det skall bli sjuk gott!), men har märkt att några av de andra tjejerna har betydligt högre. Lite väl höga för att passa en middag, så jag hoppas att det inte blir några krossade förväntningerm etc., det orkar jag bara inte med. Jag tycker att det skall bli jättekul, trevligt att bli bjuden på god mat och sitta och snacka lite, men... En av tjejerna har jag förstått lägger ner massor av energi på umgänget på jobbet. Det är så stort för henne att det nästan känns overkliget för mig, det här med fest. Visst, jag har inte råd att gå på resturang speciellt ofta, men det är något som jag uppskattar och jag försöker prioritera det när jag har råd ( då blir det nudlar ett bra tag efteråt...). Men hon går i princip aldrig ut, dels för att hon inte har råd så ofta(fullt förståelig anledning), dels för att det finns väldigt få uteställen där hon bor (än mer förståeligt), så för henne blir det här jättestort.
Jag känner mig lite oroad för att hon skall bli så besviken, om något skulle gå fel. Vad nu det kan vara kan jag inte riktigt föreställa mig, men ju mer jag märker att hon har höga förväntningar, desto mer oroar jag mig. Jättedumt av mig, men det värsta jag vet är när människor blir besvikna (inklusive mig själv). Dessutom är jag en expert på att oroa mig, så det kanske gör sitt. Egentligen så skall jag väl skita i allt och bara satsa på att ha kul, så det är det som jag försöker göra nu. Onödigt att sabba!
För övrigt så har jag fått en groteskt stor finne/sår på hakan samt skall på en annan personalfest på onsdag.
Känner att jag har lagom förväntningar (mest på maten, om jag är helt ärlig, det skall bli sjuk gott!), men har märkt att några av de andra tjejerna har betydligt högre. Lite väl höga för att passa en middag, så jag hoppas att det inte blir några krossade förväntningerm etc., det orkar jag bara inte med. Jag tycker att det skall bli jättekul, trevligt att bli bjuden på god mat och sitta och snacka lite, men... En av tjejerna har jag förstått lägger ner massor av energi på umgänget på jobbet. Det är så stort för henne att det nästan känns overkliget för mig, det här med fest. Visst, jag har inte råd att gå på resturang speciellt ofta, men det är något som jag uppskattar och jag försöker prioritera det när jag har råd ( då blir det nudlar ett bra tag efteråt...). Men hon går i princip aldrig ut, dels för att hon inte har råd så ofta(fullt förståelig anledning), dels för att det finns väldigt få uteställen där hon bor (än mer förståeligt), så för henne blir det här jättestort.
Jag känner mig lite oroad för att hon skall bli så besviken, om något skulle gå fel. Vad nu det kan vara kan jag inte riktigt föreställa mig, men ju mer jag märker att hon har höga förväntningar, desto mer oroar jag mig. Jättedumt av mig, men det värsta jag vet är när människor blir besvikna (inklusive mig själv). Dessutom är jag en expert på att oroa mig, så det kanske gör sitt. Egentligen så skall jag väl skita i allt och bara satsa på att ha kul, så det är det som jag försöker göra nu. Onödigt att sabba!
För övrigt så har jag fått en groteskt stor finne/sår på hakan samt skall på en annan personalfest på onsdag.
Kommentarer
Trackback
