Jag blir vansinnig!

Det sitter en ny kollega i mitt rum, en kollega som ar i lombo mellan olika arbetsuppgifter och darfor inte har sa mycket att gora just nu, vilket faktiskt ar lite problematiskt for mig, for han verkar inte, inte pa nagot satt, kunna HALLA KAFTEN, utan snattrar som there's no tomorrow! Jag blir GALEN!

 

Det ar ok nar han berattar om sin sjuka mamma, det kan jag forsta, men nar han yrar om olika tavlanden i lekprogram pa TV, om vikten av att bli rik, om sin frus javla smycken och Gud-vet-vad, sa haller jag pa att bli vansinnig, fullstandigt VANSINNIG!

 

Jag forsoker vara trevlig och sara tillbaka, for han ar en trevlig person och jag gillar hans sallskap ibland, men nar jag ahr forsokt att skriva olika viktiga mejl, en rapport etc och inte kan koncentrera mig for att han snattrar om det ena och det andra, da sluter jag mig i mitt skal.

 

Till slut fattade han vinken, efter ca 55 minuter oavbruten svada (jag klockade), och fragade om jag gjorde nagot viktigt, som typ skrev mejl till min mamma, da kunde jag inte lata bli att svara giftigt att "jag jobbar". Kande mig astaskig men han blev i alla fall tyst och jag kan ater igen hora mina egna tankar. Han ar jattegullig, tar med sig muffins till mig, bjuder pa en massa saker etc, men jag har mina granser. Till och med jag har mina granser.

 

 


På Alla Hjärtans Dag...

...fick jag nästan en kollega att börja gråta när jag släppte bomben att ajg ahr sagt upp mig och skall åka hem till Sverige. Fan vad taskig jag är ibland...

Javisstja...

Jag har sagt upp mig också.

Slutar i slutet av första kvartalet.

Känns helt jävla underbart!

 


Gamar!

Det har ar helt fruktansvart pinsamt, men flera av nytillskotten inom foretaget jag jobbar pa (bagge inom Senior Positions) ar sa giriga att det bara stanker om det och jag skams a deras vagnar, for de har inte vett att gora det sjalva.

Jag ar ansvarig for att dela ut reklammaterial, sa jag far se det pa nara hall.

Exempel fran de har tva personerna, vi kan kalla dem X och Y;

 

- Pa ett mote lamnar min chef over nagra nyckelringar till en saljare for att han skall lamna det vidare till en viktig kund. Det ar lite finare nyckelringar med detaljer i lader och nar X ser dem sa kastar han sig nastan over dem, tar dem fran saljaren och studerar i detalj samtdigit som har sager saker som 'ah vad fiin, good quality, vart kan jag fa tag i likadana?!' och min chef far saga till honom ( han fick till och med saga 'Lamna tillbaka dem! Du far hamta ut egna!') att han skall lamna ifran sig dem till saljaren. Som en blixt efter motet sa star han vid mitt skrivbord och fragar efter dem, och han vill gaaarna ha tva. Vid flera tillfallen efterat sa ber han om nyckelringar, men specificerar inte vad han vill ha, och nar han far andra, sa kraver han att fa byta dem. 

Spökets kommentar: WTF?! det ar nyckelringar. NYCKELRINGAR?!

 

- Pa mitt skrivbord star nagra muggar som skall vidare till kund och Y kommer forbi mitt kontor i annat arende. Fem minuter efter det att han har gatt sa ringer det i min telefon, det ar Y som fragar om han inte kan fa en mugg till sitt kontor. Visst sager jag och skickar en mugg, men tar en annan modell, eftersom han inte namner nagot om det. Han skickar nagon fran sitt kontor som hamtar muggen men ringer bara nagra minuter efterat och gnaller (ja, den har gangen var det gnall) om att muggen inte var som den som stod pa mitt skrivbord. For det ar ju en SADAN han vill ha. Den som ar sa fin, tjusig och sa mycket storre. Till slut skickar jag en sadan mugg for att fa tyst pa hans gnall. Han skickar inte tillbaka den som ar felaktig.

 

Spökets kommentar: WTF?!! det ar porslinsmuggar. MUGGAR!?!

 

Det har ar alltsa man pa Senior positions, som borde veta bra javla mycket battre. Det ar ju PINSAMT att de gar och tigger gratisgrejor och sedan gnaller om att det inte far EXAKT vad de sjalva vill ha! Hu jeda mig, ar allt jag sager!

 


Jag blir så trött...

...när någon ringer tio minuter EFTER avtalad tid och berättar att de "sitter fast i bilkö", fast man kan höra i bakgrunden att personen i fråga inte alls gör det.

 

Jag blir ännu tröttare eftersom jag inför jsut det här mötet specifikt förklarade att tiden var viktig eftersom min chef gärna vill vara med och han har ett plan att passa på eftermiddagen. Ergo, tiden var VIKTIG.

 

Och så blir jag supertrött när personen ifråga säger 'jag kommer om tio minuter'och det går en halvtimme och de har fortfarande inte dykt upp. Och ringer inte.

 

Det här mötet handlar bara om cirka 40,000 USD, men det kanske inte är så viktigt.

Jag kanske skall ringa någon annan. Någon som kommer i tid....


Och ring mig inte mitt i natten!

Just nu far jag besok av ca en mediaforsaljare om dagen. En.Om.Dagen.

Som alla vill salja annonsering. Trakigt for dem att vi just har slutit alla avtal for i ar.

 

 

Men, nu nar jag anda talar om dem sa vill jag garna lamna ett meddelande till dem.

Snalla, ge FAN i att ringa sena kvallar och ga FAN i att komma tillbaka och be om lan for anseliga summor med pengar. Och nar jag anda haller pa, ge FAN i att bli krankta over att jag inte kanner igen er bara for att ni kom forbi en gang for 4 manader sedan.....

 

Grrr!

 


Kul?!

I dag har jag fatt en ny medarbetare som jag ar ansvarig for.

 

Kul att jag inte visste det, trots att jag ar chef over henne.

Kul att jag inte har blivit tillfragad att delta i processen att intervjua sokanden.

Kul att jag inte har blivit informerad om att hon skulle komma i dag samt vilka arbetsuppgifter som skall tilldelas henne.

Kul att nar jag val har gatt igenom de arbetsuppgifter som tjejen som hon skall ersatta hade, sa kommer nagon fran HR och bara 'neeej, hon skall flyttas, ring HR-chefen'.

Kul att HR-chefen svarar undvikande och med ett 'kan jag ringa tillbaka?' nar jag fragar vart jag skall skicka henne.

Kul att hon nu sitter framfor mig, bladdrandes i en katalog over vara produkter och undrar vad fan som pagar. Fint intryck av mig, hennes chef, hon kommer att fa.

 

Note to self:

Strypa HR-chefen pga det har.

Eventuellt strypa min narmaste chef som formodligen har vetat om det har men som underlatit sig att informera mig om det.

 

 

 

 


Min Chef Hamstern

I dag spöregnar det, det har gjort det i flera dager, mer eller mindre.

 

Och i dag ringde min chefs sekreterare och frågade om jag har några paraplyer kvar, Chefen ville ha ett.

 

-Eeh, du menar de som vi tryckte i en ytterst liten upplaga (100 ex) för 2,5 år sedan?

-Precis.

-Tror du att de är kvar?

-Neeej.

Så argarvade vi tillsammans.

 

Min chef är en äkta Hamster! Han förväntar sig att det skall finnas saker kvar till honom den dagen han behöver dem och kan bli mäkta sur om det inte finns. Vet att de på lagret har fått skäll för att de inte hittat något han letat efter - något som kom för fem-sex år sedan. Jag har fått lådor med t.ex. pennor från hans gömmor, pennor som har legat där sedan Hedenhös och som nu INTE FUNGERAR! Helt värdelöst.

 

Blir han sur på mig över det här så är jag dock redo, jag vägrar få skäll över en logisk handling (logisk handling = att trycka upp paraplyer till företagets kunder och sedan dela ut dem till dessa kunder).

 

 


KontaktDagarna

Det är arbetsmarknadsdagar i dag och i morgon på Ekonomikum här i Uppsala, KontaktDagarna. Var där i dag och minglade lite bland alla utställare, samlade in brochyrer och lämade mailadresser på en rad ställen. Jag tar examen snart och jag erkänner att jag har haft en hel del ångest (och fortfarande har, det krävs lite mer än en arbetsmarknadsdag för att få den att släppa...) inför det här med att ta examen och få ett bra jobb. Något som ständigt ligger och gnager. 'Jag borde vara mer engagerad', 'Jag borde har mer att sätta på mitt CV', 'jag borde ha bytt arbete oftare', 'jag borde extrajobba'. Listan kan göras hur lång som helst och under den senaste månaden har det bara dunkat värre och värre.... Men det kändes lite bättre efter att ha pratat med en rad utställare och hittat en massa roliga och intressanta brochyrer med inforamtion som faktiskt tilltalar mig! Hittade till och med ett par traineeprogram som jag skulle vilja gå! Men, vad har jag för meriter för att komma med på ett sådant program? Vem skulle vilja ha mig?

Jag har hur många saker som helst som jag klandrar mig själv för. Speciellt att jag inte har engagerat mig i fler föreningar...! det är ju egentligen så lätt, men det har liksom aldrig varit riktigt aktuellt. Är alltid rädd att min inkompetens skall lysa igenom och avslöja mig inför alla! Elelr att jag någon gång skall öppna munnen och hosta ut lite fler korkade grodor som finns där inne.....

Jag behöver strukturera upp mitt liv. Allt skulle behöva det. Mina ekonomi, mina studier och mitt jobbsökande. Speciellt röran bland mina papper. Min mamma skulle bli knäsvag om jag erkände att jag inte har någon som helst aning om vart kontrollbeskeden från mina sommarjobb de senaste sju åren är.... De från -06 vet jag - de har precis tickat in den senaste veckan, så de har jag inte hunnit slarva bort ännu. Jag har inte kastat något, för det gör jag i princip inte, men mina pappershögar är eeeenorma. Undrars vart mina deklarationer kan vara, månntro....?

 Men papprena från i somras har jag i alla fall koll på. Jag skall organisera upp mitt liv! Det är ett måste för att överleva våren... Jag har börjat med att samla alla papper från i somras i en hög på min säng, nästa steg är lägga dem i rätt präm på rätt ställe....Det kan ju i för sig bli lite komplicerat, menmen, ibland måste man ju leva farligt!




RSS 2.0