Lilla Spöket

Det ar inte klokt, att amn som gammal socialist har gatt och blivit blodig rojalist pa senasre ar. Brojade nastan grina nar jag laste nyheterna om att den prinsessa ar fodd pa Karolinska sjukhuset och betvinga min lust att springa over till narmsta supermarket och kopa lite skumpa....

 

Herregud, nar fan blir gammal blir hon religios....

Har precis blivit inbjuden pa fest i kvall hos en av de hogre cheferna har pa kontoret.

 

Det skall bli valdigt intressant! De flesta som jag jobbar med ar muslimer/hinduer/kristna som inte dricker alkohol och jag umgas en del med flera av dem privat och det ar valdigt trevligt. Men jag har liksom aldrig festat ihop med nagon av dem. Det har skall bli intressant.

 

MEN, som alltid, nar man festar med kollegor, nagra viktiga saker att komma ihag;

- Prata inte for mycket

- Diskutera inte religion och politik

- Diskutera inte pengar

- Drick absolut inte for mycket (och kom ihag att du inte langre ar 21 och kunde dra 10 shots pa raken pa forfesten. Ja, jag kunde. Ja, jag gjorde).

 

Nar jag var yngre sa skulle jag saga att diskutera politik och religion kan man val gora med alla, men efter att ha blivit lite ladre och klokare, samt tillbringat mer an 2 ar i det har landet, sa inser jag att det inte alltid ar sa klokt att gora det. Ibland ar det bara battre att nicka och vara tyst, istallet for att ge sig in pa diskussioner kring vem som verkligen skrev Biblen, vad det regerande partiet egentligen sysslar med samt hur liberal man egentligen ar.

 

Och pengar, pengar skall vi inte ens tanka pa att ta upp nar man bor i ett av varldens fattigaste lander...

For att bibehalla arbetsron ar det ibland battre att vara tyst om den saken. Valdigt tyst. MEN, det har skall jag nog komma ihag, och det ska bli kul och se mina kollegor i en annan miljo!

 

Jag har hittat en ny bloggfavorit! Min vanliga favorit Beta på imuglybuivegotablog har fått konkurrens av Confessions of a College Callgirl! Hon är helt fantastisk med orden och inte så lite grov i munnen. Nu senast har hon gett sig in i den amerikanska politiken - Rate the Romney och Huckabee fuckability.

Så skall en slipsten dras!

Alltså, otäcka repubilkanska Mitt Romney, som jsut nu kandiderar för att bli R:s presidentkandidat, har tydligen ett gäng söner. Och eftersom allt är politik i USA, så skall självklart de dras fram i rampljuset och undersökas ordentligt. Allt kan ju gå till extremer, för här kan du vara med att rösta fram deras fuckability!!

Jävligt elakt - jävligt kul!

Jag följer händelseutvecklingen i Burma/Myanmar med spänning. På ett sätt är det otroligt upphestande och spännande att folket demonstrerar fredligt mot militärdiktaturen, på ett annat sätt oerhört skrämmande. Jag skall försklara hur jag menar. Upphetsande eftersom det kan leda till att landet äntligen demokratiseras och blir fri från diktaturen, skrämmande eftersom militären vanligtvis brukar gå hårt åt dem som sätter sig upp mot dem - det skulle vara hemskt om händelserna utvecklas till ett blodbad! Tyvärr så är det ganska troligt att det blir våldsamt, men samtidigt så finns det en chans att det finns delar inom militären som vill se en fredlig lösning, annars ser det nog rätt så mörkt ut....

Jag är definitivt ingen expert, men diskutera kan man ju för det mesta tillåta sig!

...det är nämligen inte så länge sedan jag var i Glasgow, så händer det här! Tur att jag bara flyger lågpris, de landar alltid på mycket mindre flygplatser, inte så "attraktiva" för terrordåd....

Augusto Pinochet är död! För att citera en (ö)känd journalist!

Det lär vara kaos i Santiago just nu, rapporterar Aftonbladet. Motståndare och anhängare till Pinochet har drabbat samman. Jag känner mig lite beklämd, att han fortfarande, trots alla sina brott, har anhängare som dyrkar honom så fanatiskt. Inte förvånad dock, eftersom Hitler fortfarande har anhängare, trots alla sina brott och all den tid som förflutit. Människor är underliga, men Strindberg hade rätt, det är synd om dem......

...men en vän till mig och jag har diskuterat det där om åtalet mot Pinochet. Min vän hävdar att eftersom Pinochet lämnade makten frivilligt så borde man inte att ha försökt åtala honom för hans brott mot mänskligheten, eftersom om vi börjar att dömma sådana som lämnar makten frivilligt så kommer inget annan är döden få diktatorer att släppa makten och då hade Pinochet suttit  fram till nu. Det hade inte gjort någon speciellt glad.

Jag vet inte riktigt, det argumentet måste jag få fundera lite över....

Djur har alltid haft en särskild plats i mitt hjärta - jag är rent ut sagt blödig som fasiken när det kommer till djur! Och i dag, när jag läste på Expressen (eller GT, hur man nu vill se det) om två kattungar som kastats bort i en låda på en sopstation i Göteborg så blev jag rjält illamående! Det finns så mycket sjuka människor där ute! Om jag någonsin får vare sig katter eller barn tänker jag vakta dem extremt hårt.... Tur att Göteborgs Katthjälp fanns där för att ta hand om dem!

Men när jag hör om sådant här brukar jag alltid tänka att 'här i sverige har vi i alla fall ett hyffast bra Djurskydd, det är värre på andra platser!'. Men snart har vi inget Djurskydd! Det gör mig upprörd att bara tänka på det! Det krävs en protest! Gå in HÄR och skriv på ett upprop för att Djurskyddsmyndigheten skall få förbli intakt! Den behövs i ett samhälle för att det skall kunna fortsätta beteckna sig som modernt och humant....

Tja, vad skall man säga... 'Avgå!'  tror jag är ordet jag söker.  'Tappat förtroende!' är två ord till som passar in i samanhanget. Jag hade förtroende för Anna Sjödin tidigare och även om hon är oskyldig så är det svårt att ha förtroende för någon som är inblandad i sådana här saker. Gör om, tvätta den smutsiga byken ren, och gör Comeback! That's the shit, Anna! Kom igen, bli inte utkickad, utan gå själv och ge dig möjligheten att bära huvudet högt.

När det gäller Borelius&Co-affären - en parantes bara; jag betalar inte heller TV-licens. Men jag lever på studiebidrag, så jag anser mig inte kasta sten i glashus.

Det är faktiskt pinsamt, hela historien med Maria Borelius. Jag håller med Aftonbladets Lena Mellin, hon är en rökt räka för tillfället. Borelius hävdar till sitt försvar att hon och maken har delad ekonomi och det föll på hennes ansvar att betala för barnpassningen. Det gör mig inte bättre inställd till henne utan bara sämre. Det bevisar inte bara att hon köpt arbetskraft svart, utan även att hon är en pissigt dålig förhandlare.  Ett bättre avtal än så borde hon ha kunnat krama ur karln hon är gift med, annat annat är ett skämt. Och jag vill inte ha en minister som dels är kriminell, dels är en urusel förhandlare. Sådant skapar inte bra politik. Inte speciellt bra förtroende heller. Jag tycker att hon skall avgå bums, och hon får gärna ta med sig Cecilia Stegö-Chilò (kulturminister som vägrar betala för Public Service?!) och Tobias billström, för de är lika goda kålsupare de.... sjukt pinsamma, dessutom!

Tur att vår nya statsminister i alla fall har Carl Bildt, annars så skulle det vara rent sorgligt att se....

Jag har alltid gilalt hans sätt att ta plats i debatten om jämlikhet, tycker att han gör det på ett bra och vettigt sätt! men jag gillar honom bara mer efter det här!

Nordkorea provsprängde kärnvapen under jorden under måndagen. I princip hela världen protesterar och flera hävdar att säkerheten i Nordostasien är hotad. Till och med Peking kritiserar Nordkorea.

Jag funderar lite över hur Nordkorea tänker. Visst, mentaliteten att visa att man är självständig och kan försvara sig är uråldrig. Samma sak med behovet att testa gränser - det får de flesta lära sig redan i sandlådan. Men... om man är ensam mot hela världen? När det inte bara är en känsla, utan en realitet? Okej, Iran kämpar också för att få utveckla egna kärnvapen, men de befinner sig också på en utsatt position för tillfället.

Men, hur tänker man? Så som Hitler gjorde innan Andra Världskriget? Att ingen kommer att stoppa en, för ingen vill lägga sig i och skapa krig och på så sätt kan man pyssla lite med vad man vill innan någon ens bryr sig om att titta? För det var ju så det gick till. Och har gått till så jäklans många gånger efter det. I Rwanda, på Balkan och i Sudan. Och ingen verkar lära sig något alls.

Nu har jag inga belägg för att det pågår folkmord i Nordkorea (om man nu inte räknar att låta sin befolkning svälta ihjäl som folkmord....vilket jag i och för sig gör, men det är en del av en helt annan diskussion), men det känns som om det är lite samma tankebana...  Sen kan jag tänka mig att de, i form av militärdiktatur, känner sig lite hotade av fritänkandet i resten av världen och vill värna om sin integritet. Och alla suveräna stater har en integritet som bör respekteras, eller....?

Sverigedemokraterna har rätt till statligt partistöd. X antal miljoner kommer att glida ner i deras fickor, vilket komemr att ge dem möjlighet att bedriva ännu mer kampanjer inför nästa val. Nu blev jag både mörkrädd och fick ont i magen....

Bangkok, som jag längtade till under stor del av slutet av sommaren till, har drabbats av en militärkupp! Känns onekligen lite otäckt, faktiskt. Fast kanske inte oväntat, efter 17st sedan 1930talet. Jag som betraktar Bangkok som en av de lugnaste och mest behagliga storstäder som jag varit i! Okej, Singapore var onekligen lugnare, men det är ju en militärstat!

Rapporterna som jag läst säger att det är lungt i staden, men att befolkningen är orolig. Sist det var kupp gick militären till attack mot demonstranter, inte konstigt att befolkningen är livrädda! Tänk om jag hade gjort slag i min längtan att bara ta en sistaminutenbiljett och bara dra ner och njuta av livet. Tanken har slagit mig vid flera tillfällen! Bara glida runt Khao San Road, ta sig ner till Kho Tao eller dylikt trevlligt ställe.... Skita i allt, visserligen, men tanken har legat i bakhuvudet.

Skall se till att läsa de kommande rapporterna noga, jag är mycket nyfiken p[ utvecklingen! Och jag hoppas f;r Guds skull att den blir oblodig!

Det mest obehagliga med valet är att det gått framåt för Sverigedemokraterna. Jag är väldigt gald att de inte lyckades ta sig in riksdagen, men ändå. De är ju så stora i Skåne så att man blir mörkrädd!  Speciellt i Landskrona. Det känns som om man måste börja ta dem på allvar och pressa fram en debatt, så att det blir lättare att bemöta deras argument. Annars kan det faktiskt bli otäckt.

Nu är det dags att göra sig röst hörd! Släpa sig iväg till valstugorna!! Kom igen, det är bara att ta tjuren vid hornen! Jag förtidsröstade i år, eftersom jag är bortrest, så jag behöver inte springa till någon vallokal!

...och kom nu inte med det gamla banliga 'men min röst gör ingen skillnad'. För det gör den i år! Stor skillnad! Det kommer att bli ett oerhört jämt val, så minst röst räknas! Skynda, skynda!

Javisstja...för alla er som inte har bestämt er! Läs allt det viktiga om de frågor som intresserar er och när ni har bestämt er, se till att fira med att roa er lite... Kila in på partiernas olika hamsidor och kolla in allt från eeeelaka satirer till spel som faktiskt är riktigt kul! Centerpartiet har ett spel där Maud har rollen av den räddande fen och Göran P är den onda kunden i den ensliga slottet som förtrycker folket! Ung vänster kontrar men ett inte riktigt lika roligt spel där man skall lära sig dela ut informationsflyers! Se till att roa er på ett politiskt sätt när ni laddar inför valet!

Dränks i valinformation från alla möjliga håll Svergiedemokraternas valkuvert slängde jag direkt i papperskorgen, men många av de andras har jag öppnat. Försökt ta till mig innehållet. Försökt jämföra. Funderat.

Vid förra valet fanns det inga tvivel alls om vad jag tänkte rösta på. Jag visste det långt innan och funderade marginellt över om det fanns andra alternativ. Det senaste året, som jag hela tiden har betecknat som 'valåret' i bakhuvudet, har jag däremot ansatts utav tvivel. Stora tvivel. Nästan alla riksdagspartierna samt Fi har varit uppe som alternativ i min diskussioner med mig själv. Väldigt omvälvande, faktiskt. Att gå från bergsäker och övertygad väljare till att vara så osäker. Osäker på allt och i de flesta frågor. I den mening att jag vet ju hur JAG vill att vårt samhälle skall utformas, men vilket sätt är det bästa tillvägagångssättet? Har funderat och funderat.

Jag var och röstade häromdagen. Är bortrest i helgen och hinenr inte hem tills min lokala vallokal stänger. Fram tills det att jag stod framför alla valsedlarna var jag osäker. Funderade och funderade. Gick igenom vilka förändringar, lösningar och förbättringar jag längtade efter och trodde på.

Sedan bestämde jag mig. Jag är fortfarande lite förvånad över mitt val, efter alla dessa tvivel. Men jag kom fram till att det ändå var det partiet som jag valde som i mina ögon kan skapa Det Bästa Svenska Samhället.  För trots att jag insett att jag inte är speciellt förtjust i partiledaren, så är det ändå ideologin som är det viktigaste.

Dessutom är jag motståndare till att personpolitiken får allt mer utrymme här i Sverige. Det är partipolitiken som räknas, inte vem som klär bäst i röd slips! Bilr så trött på mediauppbåden som räknar rynkor, outfits och hårstrån på politikerna. Less! Lår oss slippa det, trots allt så spelar det ingen roll vem som är snyggast och frächast i regeringen, jag bryr mig bara om miljö- arbetslöshets- och bidragspolitik!!

Nu när Laila är ute ur bilden så skulle man kanske se till att skaffa sig ett riktigt bra jobb. Typ Utrikesminister. Jag tror att jag skall sätta Göran P över personer som förtjänar mitt CV.  Så att de har lite mer att välja på när det är dags att tillsätta en ny. Jag har inte setts på den politiska scenen i negativa sammanhang, jag är allmänbildad och ganska mediakåt. Perfekt för posten. Välj mig, Göran!

Jag måste säga att jag blev lättad när jag läste i dagens tidningar att Laila Freivalds har avgått. Mycket lättad. Mer styvnackad och svårhanterlig politiker får man leta efter. Vissa saker verkade hon helt enkelt inte koppla. Som att man blir idiotförklarad av svenska folket om man inte är ödmjuk. Även om man är övertygad om att man själv har rätt så bör man faktiskt ha insikten när det är andra saker som krävs av ens agernade. Som en ursäkt efter Tsunami-katastrofen. Folk hade slutat begära henne huvud på ett fat (bildligt) om hon bara gått ut med en ursäkt, istället för att fortsatt med 'den enskilde individens och resebolagens ansvar'. Hon kunde ha gjort det, skapat lite lugn och ro, ökat sin egen trovärdighet och slagit på en sandsäck i källaren, precis som alla vi andra gör för att få ut våra aggressioner. Men det gjorde hon inte, så tyvärr blev hon slagpåse. Samtidigt så är det väldigt tråkigt, sättet som det skedde på. Det kunde ju ha blivit ett värdigare avslut.

Personligen måste jag erkänna att jag är lättad. Nu är det bara Barbro Holmberg kvar som jag har svårt för. Mycket svårt för. Men man kan ju inte få allt på en och samma gång. Någon måtta får det vara!