I sista minuten...

...springer jag omkring som en äggsjuk höna och fixar saker. Är överhopad i dag, kommer inte att hinna gå till gymmet alls och förmodligen ingen långprommenad heller. Har dessutom köpt en stor påse godis för att hinna med allt som måste göras. Jag vet att jag är oorganiserad, men jag brukar alltid få det som skall göras gjort, i alla fall för det mesta. Okej i sista minuten, att jag får skippa sömnen vissa nätter osv. Jag jobbar bäst under press, då får jag saker gjorda.

Pratade med en tjejkompis i går och jag blev förv¨ånad över hur olika människor egentligen värderar det där 'att ha mycket att göra'. Hon tyckte att hennes vecka hade varit fullsmockad, ett möte och några viktiga telefonsamtal. Hon var Mycket Stressad. Hon driver eget företag och det kan jag förstå är stressande, speciellt med den ekonomiska riskaspekten. Men när hon berättade vad hon gjorde på en vecka, hur länge hon sov på morgonen och vad hon egentligen fick gjort om dagarna så tyckte jag nästan att hon fick skylla sig själv. Jag gör likadant (sover för länge, slöar på internet, får inget gjort - det yttersta beviset kom i dag, när jag får kila runt som fasiken) men jag tycker ändå att det är mitt eget fel, att jag har skapat situationen själv och att jag får skylla mig själv.

Men jag kan i alla fall lägga i en högre växel och få en massa fixat på väldigt kort tid, när det väl behövs och jag känner att jag har varit slö alltför länge. Det verkar inte som om hon kan det. Inte alls. Jag fattar inte, hon vet ju att det till slut kommer att resultera i att hon inte kan betala sina räkninger, vad är det som inte klickar? Kan ju vara så att hon bara har fastnat i ren skräck för vad som kommer att hända om hon inte fixar det. Men jag blir bara mer och mer orolig för henne, jag börjar bli rädd att hon kommer att gå i konkurs och då blir det riktigt otäckt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0