Lilla Spöket

Jag har shoppat på Tradera i flera år, det har alltid gått i perioder, både när det handlar om vad jag har bjudit på och hur ofta. Jag kikar på allt från Elf Quest-serier, Nan Inger-böcker, Lisa Larsson-skulpturer (häromdagen var jag inne i en Antikshop och hittade ett stort utbud av Lisa Larsons Katt-serie och blev idiotförklarad av mina kompisar när jag klargjorde att jag ville ha dem alla - min pojkvän blev dessutom rätt blek i ansiktet när han såg mängden och priserna...), till smink (självklart oanvända varor!) och smycken. Jag ääälskar det!

Oftast är jag väldigt försiktig med hur mycket jag bjuder, men ibland kan det skena i väg och jag får bita mig hårt i tungan och hoppas att det finns någon mer där ute som är intresserad av samma saker som jag är. Inte för att jag bjuder över mina tillgångar, utan mest för att jag är 'dum-snål'. Lite som om jag har svårt att tro att saker och ting verkligen är fynd...

Oftast fantiserar jag om saker som jag verkligen skulle vilja köpa, ni vet, senare 'när-jag-har-pengar'. Då jäklar...det är mycket jag skall göra med de där jämrans pengarna!  Alla jag känner förutsätter att de skall få bra jobb, välbetalda jobb, som gör att det komemr att kunna leva på en relativt hög standard. Så även jag. Men tänk om det inte alls bli så?  Skulle man sörja det eller skulle det kännas som om det är något man utan problem kan leva med? För det mesta är så otroligt materialistiskt just nu, skulle man må bättre om man var mindre statusstressad? Förmodligen...eller?

Nu skall jag återgå till mitt Traderashoppande, innan jag lägger mig på en filt i trädgården och jobbar lite på att sola 'bikini-linjerna' på axlarna!