Ischoklad och glögg!

I går stod jag som fastfrusen på ICA. Framför staplarna med Mor Annas Pepparkakor, Ishoklad och Glögg. I bakhuvudet rusade en rad minnen som har med dessa tre produkter att göra. Allt från skvimpandet med att göra egen ischoklad, till fikakorgar fulla med trasiga pepparkakor, till varm glögg ute i en iskall, vintig skog. Det hela avslutades med en snabbspolningen genom Blossas glöggreklam - ni vet den med tomtekören som sjunger 'B-L-O-S-S-A, glöggen heter BLOSSA!!'. (Här kom onekligen en snabb parallell till en charterresa jag var på för över fem år sedan - när jag sitter i badkaret på hotellet och sjunger för full hals 'K-N-U-L-L-A, leken heter KNULLA' istället...inte så juligt, men det var ju charter...).

Jag älskar glögg och ischoklad. Och det behöver inte ens vara hemmagjord ischoklad - jag är uppfödd i en normalstressad familj, där räckte det med att baka lussekatter och köpa pepparkaksdeg, ischoklad slutade vi tidigt med. Visserligen tog jag upp fixandet med ischokladen för ett par år sedan, men i grund och botten är jag uppfödd på köpt ischoklad. Pepparkakor älskar jag också, men de skall helst vara fyllda med sockerkristyr och NonStop.

Så där står jag på ICA, i vägen för alla stressade fredagsshoppare, med huvudet fyllt av jul- och charterminnen, och vill mest av allt bara köpa en låda ischoklad och ett par flaskor glögg och sätta i mig alltihopa på en gång, eller helst framför en brasa, insvept i en tjock filt. Samma sak hände tidigare i veckan när jag klev in på SevenEleven och kände doften av lussekatter.  Jag fastnar så lätt i julruset, det är min favorithögtid!

Så kom jag fram till en viktig och väsentlig sak - det är ju mitten av november. Och hur hälsosamt är det att sätta i sig en hel ask ischoklad? Hur länge måste jag kämpa på löpbandet för att bli av med dem ? (frågan efter det var då naturligtvis, när var jag sist på gymmet? över en vecka sedan...) Vill jag verkligen han alla konsekvenser av den här asken choklad? Sedan suckade jag, svor över att jag har blivit en sådan trist, hälsommedveten jävel, och lämnade ischokladen åt sitt öde. Med ett löfte om att om jag fortfarande vill ha det vid Lucia, så skall jag få det!

...visserligen stannade jag till vid smågodishyllan, men det är fortfarande inte samma sak, som en hel ask ischoklad!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0