Februaritungsinthet.

Det är så där lagom grått ute, kommer inte ifrån skolan förens det knappt finns något ljus ute. Jag lyssnar intensivt på Tommy Körberg och Himlen är oskyldigt blå - skall lägga in den på min mp3, skall fanimig inte behöva gå och tänka på den hela dagarna utan att kunna bota mig!

Jag har kommit fram till att det är långt till sommaren. Att jag måste fatta en massa viktiga beslut innan dess - och dessutom sätta besluten i verket för att slutligen ta konsekvenserna för dem. Det känns sjukt jobbigt. Jag vill inte riktigt, utan skulle föredra att ligga i sängen och stirra i taket tills allt är klart och solen lyser igen.

Jag som varit riktigt vänligt inställd till februari hittills i år. Det har varit sol och fint, jag lät väl mig förledas!  Men det är i alla fall inte lika obehagligt som det har varit tidigare år och det är ju alltid något!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0