Lilla Spöket

...nästan, i alla fall. Efter antibiotika, astmamedicin och inlånda hostmedicin med morfin i (ja, jag vet att man inte skall låna andras receptbelagda mediciner, men, med risk för att låta som en knarkare - morfin förlamar lungorna sååååå oerhört skönt när det är dags att sova....). Jag hostar fortfarande som ett litet djur, men det gör inte alls lika ont längre och det bli allt mer sällan som jag känner att jag får lust att skära upp ett hål i luftstrupen för att få luft..... Sovit har jag gjort också, något enormt. Ibland upp emot 13h/natt och jag har oerhört svårt att komma upp ur sängen just nu, men jag får rätt så bra hjälp att komma upp ur sängen, alltid någon tid som måste passas!

Det enda jag oroar mig för är att jag har träffat en cancersjuk släkting, både innan och efter att det brutit ut, och jag är så oerhört rädd att jag på något sätt skall ha smittat... Efter att de brutit ut så hade jag ätit antibiotika i flera dagar, så det borde inte smittat, men....ja, lite rädd är jag faktiskt....

Men det är i alla fall skönt att vara tillbaka på benen igen! Och så är det Nytt År också, faktiskt. Har liksom inte tänkt på det!