Lilla Spöket

Jag har en livslång relation med Guldnougaten! Ständigt (tja, nästan alltid, när de ändrade receptet så blev jag så lack att jag lade av i flera år, kände mig förrådd! ...och jag erkänner, det har väl aldrig riktigt blivit heeeelt bra sen dess...men tiden läker ju de flesta sår, som sagt...) ren kärlek och just i denna stund så tröstar den mig när det är apkallt i mitt rum, min mamma har fått en släng av hysteri och jag sitter fast med en astråkig uppgift som det vore bäst om jag blev färdig med under den här veckan.



Mums, det gick fort att få ner den i gapet!
Sedan jag slutade med att inte äta godis så har mitt förfall kraftigt ökat!