Folk? De är ju inte kloka!
Det har jag i alla flal kommit fram till har nere. Men jag ar ocksa overtygad om att folk ar lika knappa hemma i Sverige. Nu har jag det bara bekraftat att det ar lika illla over allt.
Ta ett exempel....
Vi skall ha kvartalsmote och traning har pa foretagt och presonal fran alla brancher runt om i landet ar inkallade. 5 dagar innan motet tvingas vi hastigt och lustigt att byta tid till en vecka senare. Jag mailar alla branchkontor och blir ombedd att ringa alla cheferna och informera. Jag glommer en kille (ja, jag vet, shame on me!) och sjalvklart dyker han upp den fran borjan utsatta dagen. Han har inte fatt mailet. Och nar jag fragar vart de andra fran samma kontor ar, de som han ar CHEF over, sa svarar han att han inte har en aning. Inte den blekaste.
Och har hade jag lust att danga honom i huvudet. Han ar chef over dem, det ar han som godkanner pengar for att resa, det ar han som skall diskutera med teamet om varfor de skall resa, etc. etc. i all evight. Och han har ingen aning. Jag ringer upp de andra tre fran samma kontor, de som han ar chef over.
- Ar ni pa vag hit?! fragar jag med andan i halsan.
- Va? Nej, det ar ju nasta vecka, du mailade ju om det? svarar alla. ALLA.
Utom chefen som sitter pa mitt kontor som en javla fagelhalk och inte forstar nagot alls. Sjalvklart ber jag om ursakt for att jag glomt ringa honom, han far komma tillbaka nasta vecka, det ar ju bara 10 timmar med buss. Lite daligt samvete fick jag, men samtidigt inte. Varre brist pa kommunikation far man leta efter....
Pa ett mote for alla avdelningscheferna ett par timmar senare, som han blir inbjuden till bara for att han ar pa kontoret, ar mig den enda han vagar kritisera. For att jag ar yngst och kvinna, det ar jag helt overtygad om. Han sager namligen inte et ord nar hans kontors usla resultat visas upp. For det ar klart, han som haller den presentationen ar ju medelaldres, man och dessutom hans chef. Man aktar val sina loss for snuva.
Och han ar nu, slutligen, for alltid inpackad i mitt fack for "Idioter".
